Saknar VM-känslan i TV-sändningarna
SVT och TV4 är de som bevakar VM och har rättigheterna här i Sverige.
Innan jag slänger fram sågen vill jag poängtera att jag tycker båda dessa kanaler har en del riktigt sköna guldkorn i sina team.
Glenn Strömberg och Chriss Härenstam är i mina ögon (och öron) helt fantastiska. Underhållande att lyssna på, lagom balans mellan analyser, taktiskt kunnande, allmänbildning om lagen, spelarna och fotbollen i stort. För att inte tala om en och annan härlig anekdot som slängs in.
Härliga även att följa på sociala medier på deras resor mellan matcher och arenorna.
Frida Nordstrand är även hon helt fantastisk. Gör reportage som går rätt in i hjärtat. "Fridas VM-resa" är exempel på detta. Har tittat på avsnittet från Argentina fyra (!) gånger nu, så bra är det och så rörd blir jag av att se hennes fantastiska och unika sätt att visa upp sidor av fotbollen som sällan annars syns eller ges plats i media.
Intervjuerna hon gör före, under och efter matcher är även dessa riktigt bra. Som pricken över i:et är hon språkbegåvad som få och verkar vara en pigg, positiv och energisk tjej. Följer även henne på sociala medier där man får en fin inblick bakom kamerorna, inspiration och motivation till att möta dagen på ett positivt sätt.
Lasse Granqvist, en riktig favorit för många och för mig är inget undantag. Ett mästerskap utan Granqvist är inget riktigt mästerskap.
Pops och Fränden gör studion bra. Fjäll, Anna Brolin, Fjellström, Anders Andersson, Johanesson och Björn Nordling är ytterligare namn som funkar för mig.
Finns alltid ett par lirare i TV-teamens trupper som man inte gillar men i det stora hela får de godkänt från mig.
Vad som inte är godkänt i mina ögon är dock på sättet man bevakar VM, hur man lägger upp programmet, disponerar tiden o.s.v.
Nu vet jag att Sverige inte är ett lika fotbollstokigt land som Brasilien, Italien m.fl där man lägger upp flera timmar innan avspark varje dag i tablåerna.
Men VM spelas var fjärde år. Det var 12 år sedan vi från Sverige var med.
Fotbollen är stor, riktigt stor. Den engagerar och involverar ett helt land, t.o.m. i Sverige.
Då anser jag att man kan satsa lite på en sån här turnering.
Vi tar ett exempel..
Costa Rica möter Serbien i lagens resp. första match. Kl 14 ska matchen dra igång. Kl 13.30 börjar sändningen hemma i Sverige.
De börjar med att visa lite info om Svenska landslaget. Därefter visar de lite från gårdagen med Island i fokus följt av lite Brasilien och Nigeria.
Kl 13.38 börjar de med Costa Rica, och kör ca fyra minuter innan de byter över till Serbien som får ca tre minuter.
13.45 är det reklam för er som inte har Cmore och kan följa sändningen däremellan. Det blir en presentation av serbiske stjärnskottet Milikovic Savic.
När reklamen är slut väljer man att lägga ett tiotals sekunder fokus på svenskbekantingen (han lirade i AIK ett tag) Celso Borges som spelar för Costa Rica.
13.50 släpper de till matchen men inmarsch, nationalsång o.s.v.
Summan av detta då?
30 minuter sändning före match, varav knappt tio minuter handlar om matchen och lagen som faktiskt ska visas.
För mig är det katastrof och smått pinsamt.
Vart är uppsnacket som bygger VM-känsla? Vart är uppsnacket som ger info om nationerna, lagen, spelarna som går in i VM (alltså sin första match)?
Oavsett ifall man är helt fanatisk och redan har stenkoll på allt, eller om man bara allmänt är intresserad, vill få lite info och en inblick i lagen innan match, så är det ett rejält uppsnack inför match som gäller för att bygga upp en riktig VM-känsla.
Den känsla man tex får när Andre Pops kör sin magiska Vinterstudio på söndag morgon/förmiddag under diverse vintersporters världscuptävlingar o.s.v.
Jag får ingen VM-känsla alls just nu, ialf inte från TV-bolagen..
VM - en stor besvikelse
Ryssland står som värd, kontroversiellt ja.
Det tog mig två dagar att börja tveka, efter tre blev jag skeptisk, efter fyra dämpades entusiasmen och efter fem dagar kan jag bara konstatera att besvikelsen är totalt. Hittills.. turneringen har bara börjat och alla lag har efter idag bara spelat varsin match ska sägas.
Det kan ju vända..
Varför besviken då?
Först och främst är det fotbollen i sig. Det kreativa och konstruktiva spelet ges inte alls det utrymme som fotbollen behöver för att kännas underhållande.
De på förhand sämre lagen vet om sina begränsningar och enda chansen att vinna matcher eller ens ta poäng, är att förstöra motståndarnas spel.
Domarnivån är enligt mig helt galen. Försvarande lag tillåts riva och sparka ner motståndarnas genombrottslirare gång på gång, med endast en frispark som följd.
Ett farligt anfall är på gång och ytor uppstår. Försvarande lag upptäcker faran och tar till otillåtna medel för att stoppa upp anfallet, få tid på sig att komma hem på rätt sida med hela laget igen och göra det trångt.
Fotbollens försvarsspel och taktiska kunnande är idag så pass utvecklat att om du får hem hela ditt lag på rätt sida om bollen och tid på dig att spela uppställt försvar, då är det näst intill omöjligt att bryta igenom för att göra mål.
Om då det försvarande laget tillåts ta till otillåtna medel för att stoppa upp anfallen och endast får en frispark emot sig som straff, så kan de hålla på så en hel match och få 0-0, eller t.o.m en vinst med 1-0 efter mål på någon fast situation, kontring, misstag hos motståndarna o.s.v.
Matchernas tempos dras ner, det blir chansfattigt, destruktivt och extremt tråkigt att kika på. Lite som en schackmatch där ingen hittar på något drag för att slå ut sin motståndare.
Jag vill poängtera att jag inte tycker att felet ligger hos domarna. Tvärtom så anser jag att de flesta domare hittills i VM stått för en väldigt bra insats med god kontroll på matcherna och alla superdivor på planen.
Domarna gör vad de blivit tillsagda.
Nya VAR-systemet är fantastiskt och definitivt ett steg i rätt riktning för fotbollen.
Men.. man måste bli hårdare mot det spelförstörande beteendet. Varning direkt på någon som tar en "taktiskt frispark" för att stoppa upp ett anfall.
Dela ut fler varningar för filmandet, maskandet och fördrivandet av tid. I varje (!) match under detta VM hittills har laget med ledning under sista 15-10 minuterna haft spelare som bara sätter sig ner på planen när de blir trötta, fått krampkänning eller liknande. Spelet blåses av och stannar upp för att inte sättas igång igen förrän över en minut senare.
Tempot blir lidande, tiden går och rytmen i spelet försvinner.
Om en spelare får krampkänning får han väl ta sig av planen själv och få behandling, det ska väl omöjligt behöva stanna upp hela matchen och spelet för övriga 21 spelare på planen?
Domare ska blåsa av vid huvudskada eller annan allvarlig situation/skada som uppstått. Inte för att en massa överbetalda divor på planen tycker att de blivit lite trötta, vill tjäna tid och vila lite.
Fruktansvärt frustrerande och tråkigt att titta på!
En annan åtgärd är att faktiskt lägga till mer övertid. Av de 90 minuter som en fotbollsmatch ska spelas, är jag tveksam ifall ens en tredjedel av tiden varit aktivt spelande med bollen i rullning under detta VM.
Effektiv tid som i hockeyn tex, tror jag skulle vara lite för överdrivet i fotbollen med alla inkast, insparkar, hörnor, frisparkar o.s.v.
Men det skulle definitivt kunna läggas till mer övertid än de ibland enbart 2-3 minuter som läggs till efter 90 min.
Ytterligare en åtgärd skulle kunna vara att ta efter handbollen. Får du frispark emot dig så ger du faan i bollen. Skjut inte bort den fem meter, håll inte i den och vägra släppa till motståndarna som vill sätta igång spelet igen. Och dela dessutom ut ett gult kort direkt till de spelare som aktivt söker upp en position intill bollen för att förhindra motståndarna att sätta igång spelet snabbt.
Den andra orsaken till VM-besvikelsen är bristen på VM-känslan och den skulden lägger jag i stort på TV-sändningarna, men mer om det tar jag i ett annat inlägg.
Fotbollen har en tuff utveckling till mötes. Det blir allt svårare att göra mål, det blir allt svårare att vara konstruktiv och kreativ. Lirarna blir färre och färre. "Legosoldater" som gör det mer och mer för pengarna och kändisskapets alla föredelar, snarare än passionen till sporten.
Lojalitet mot klubbar finns inte längre. Det är business och spelarna är sina egna varumärken och företag där det hela tiden handlar om att synas även utanför fotbollen.
De idrottsliga prestationerna är inte alltid fokus längre. Det är minst lika viktigt med image och attityd.
Jag är väldigt besviken, både på fotbollens utveckling i allmänhet, men årets Världsmästerskap i synnerhet..
Birro om fotbollens själ
Jag gillar inte heller fotbollens utveckling. En utveckling där pengarna, makten och det kommersiella styr framför känslor, supportrar och det som jag kallar för "äkta".
Det var faan bättre förr..
Här har ni ialf Birros text:
Fotbollen står på tröskeln till en ny värld. Det gör du också.
Varje dag står vi tröskeln till ett helt nytt liv. Det är bara vanans oerhörda makt som vill slå oss ur brädet, som viskar lögner om något annat. Vi har alla låga trösklar. Stiger bara livet en enda meter så svämmas vi över. Vi går leende i solen medan vi iskallt räknar med att det inre yxhugget inte kommer, medan vi förblöder ur osynliga sår vi inte ser. Så varför gräva ner sig i missmod redan i livet, när nedgrävning och jord snart är det enda som finns?
Pengar har inga känslor och det i en värd där vi supportrar inte är något annat än känslor.
Frågan för framtidens fotboll blir alltså; hur ska vi få dessa två fullständigt olika världar att gå runt i samma omloppsbana? Hur ska vi få dessa världar att röra sig varligt och respektfullt med, och inte mot, varandra?
Jag vill inte se italiensk fotboll bli själlös miljardindustri för rika araber, russar eller amerikaner.
Jag vill inte se vakter kasta ut folk som rör på armarna när det blir mål. Jag vill inte se folkmassor som stora, tysta och svarta hav nära men ändå tusen mil därifrån...
Jag vill inte ha en fotboll där supportrar förvandlas till en vara, ännu en källa till mer rikedom. Att gå emot utvecklingen i det här fallet är en anfall från Kommando Naiv.
Alltså vi. För vi finns. Och vi är inte dumma. Vi inser med hjärnan att pengarna styr. Men vi sätter oss emot det eftersom pengarna aldrig suttit på sängkanten och gråtit hedjlöst över en älskling som flytt.
Pengar har aldrig gått hem efter en förlust på övertid med tomheten som ett svart hål rakt in i hjärtat.
Pengar har aldrig fallit ner på knä och skrikit rakt ut i tacksamhet efter Grossos avgörande straff i VM-finalen. Pengar har inte förmågan att älska laget, staden, tröja, landet. Pengar har inte förmågan att bygga upp förväntingar, kan inte känna pirret i magen eller ens ana helikoptern som flyger i hjärtat.
Pengar är makt. Men pengar kan inte trösta oss när vi förlorar, glädjas med oss när vi vinner. Det kan vara ett medel, men inte mer. Knappt det faktiskt.
Pengar lägger inte armen om dig när du är ledsen. Pengar älskar ingen.
Men vi gör.
Vi älskar.
Obarmhärtigt och skoningslöst och helt säkert mer än vad som är bra för oss, älskar vi skiten ur den här jävla beniga, steniga världen.
Det är vi som är färgerna.
Det är vi som talar i tungor.
Det är vi som sjunger.
Det är aldrig pengarna som står upp i ösregnet med flaggan i topp och sjunger lagets lov när vi ligger under med 3-0.
Det är det vi som gör.
Därför borde det vara vi som styr.
Vi, och Kommando Naiv.