Förhållanden spricker

 
Förhållanden spricker, tyvärr alldeles för ofta. Varför?
Jag skulle inte vilja påstå att jag är någon expert i ämnet, långt därifrån. Men jag är en jäkel på att fundera över saker, analysera och komma fram till idéer på lösningar, orsaker o.s.v. Sedan är det ju naturligtvis en helt annan sak också att kunna efterleva de saker man kommer fram till när man tänker och funderar, oavsett vilket ämne eller situation det gäller. Men ialf.. av egna erfarenheter från egna förhållanden men framförallt också relationer jag fått bevittna från nära håll i form av familj, vänner, kollegor o.s.v.
Relationer brister och tar slut av olika anledningar, men de tre saker som i mina ögon är de farligaste fällorna är:
 
- Pengar!
Ständigt dessa cash.. Folk kan bli olyckliga när de har för mycket pengar. Folk kan bli olyckliga när de har för lite pengar. Tyvärr har jag sett alldeles för många tråkiga sidor hos människor, relaterat till pengar. Ett förhållande mår knappast bra av att den ena betalar väldigt mycket mer än den andra, om det inte uttalat är och behöver vara så (då tex den ena jobbar mer eller tjänar bättre o.s.v.). Kanske är någon mamma/pappaledig och har en minskad inkomst vilket gör att den andra får tjäna in pengarna för att familjen ska gå runt. Men ett vanligt sambopar, utan varken barn, sjukskrivningar eller annat som påverkar ekonomin. Där bör det finnas en budget, där bör finnas kommunikation och överenskommelser. Annars kan det bli väldigt tråkigt för den ena eller andra, och leda till en irritation som kan bli starten på skilda vägar..
 
- Brist på uppmärksamhet/bekräftelse..
Alla mår vi bra av att få synas och bli uppmärksammade ibland. Vi behöver det! Den som påstår annat ljuger. Här behövs också kommunikation. Folk kan vara svartsjuka, folk kan ha dåligt självförtroende eller en allmänt taskig självbild. Men det kan självklart också vara omvänt, att man har lite för mycket av dessa ingredienser. En balans och ömsesidighet är naturligtvis det ultimata. Men ge varandra gärna en komplimang för mycket, snarare än en för lite. Och PRATA med varandra! Om man vet hur den andra känner, tycker och upplever saker blir allt så mycket enklare. Svartsjuka, avundsjuka, nedstämdhet, brist på självförtroende och mycket annat löser man genom att prata. Det finns inga andra genvägar. Sexliv blir lidande. All den fysiska kontakten, ömheten, värmen blir lidande. Förr eller senare brister det. Otrohet och andra korkade beslut, handlingar, kommentarer och annat som kan ta stor skada är oftast bra mycket svårare att hantera, reparera och prata ut om..
 
- Intressen, åsikter och värderingar..
Den ena kanske vill se en fotbollsmatch. Den andra kanske vill gå på bio. Familjemiddagar, umgås med vänner, gå ut på krogen, träna, titta på film, resa, jobba, sova. Alla tycker vi olika mycket om att göra olika saker. Ge och ta, annars är du rökt i ett förhållande! Vill du ha något, och kunna göra något.. då lär du också ska få vara beredd att ge något, göra något som du kanske själv inte älskar men din partner tycker väldigt mycket om. Visa att du bryr dig om vad din partner bryr sig om, sånt kan vara viktigt. Du behöver inte alltid vara jätteintresserad av din partners intressen. Men respektera dem och respektera att han/hon/hen har en stor passion för det berörda ämnet. Återigen, prata om saker. Lyssna in vad din partner tycker, känner, upplever, vill. Berätta vad du själv tycker, känner, upplever och vill. Inte förrän då kan ni få förståelse för varandra, och bygga en relation som är livslång.
 
Så.. kontentan av allt. Prata med varandra! Oavsett om det handlar om ekonomi eller vad ni vill äta till frukost. Kommunikation är A och O för att lyckas tillsammans. I min värld finns det inga "riktiga" relationer där inte båda verkligen vill att det ska fungera, där man tycker om varandra och känner en glädje, värme tillsammans. Där båda vill att det ska fungera. Att det ska hålla en livslängd. Så se till att det gör det, tillsammans..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0