De Olympiska Spelen är ett fantastiskt arrangemang..

Så många sporter, så många utövare, så många länder, så många idéellt arbetande, så många medaljer, så många spännande ögonblick, så mycket publik och så sjukt många TV-tittare.
Det finns inte många arrangemang som engagerar så mycket folk som ett OS. 

Nu sitter man här igen, ytterligare en natt med OS-tittande på TV trots vetskapen om att man lär gå runt som ett såll imorgon med påsar runt ögonen och en gäspning ungefär var tredje minut.

Just nu är det hockey som gäller, Canada vs. Norway. Hockeyn är för mig den stora behållningen i vinter-OS men som svensk har man ju också en förkärlek till skidåkning (både utför och längd). Två guld har det blivit hittills för Sverige och vilka guld sen då.
Kalla går in och gör OS-debut, lägger upp sitt lopp som om hon vore fem år äldre och mer rutinerad än alla sina konkurrenter. Vilken makalös tjej det där är och redan nu är hon bäst i världen, hon går en fantastisk karriär till mötes.

Björn Ferrys prestation i jaktstarten var kanske t.o.m. snäppet värre..
Utgångsläget var en åttondeplacering, nästan en minut efter ledaren och med en vass norrman (Björndalen) jagandes precis bakom.
Men vad gjorde det, så som Ferry körde..
Så makalöst bra, så makalöst överlägsen och så makalöst skönt att se.
När Björn gick ut i ledning på sista varvet var det inget snack om saken, han körde knock på sina konkurrenter och ingen var ens i närheten av att kunna hota Ferry från att köra hem det andra svenska guldet.
Grymt var ordet!

Mitt i allt detta OS-tittande har man ikväll också kikat lite på när Lyon besegrade Real Madrid i Champions League åttondelsfinal, vilket jag som Barca-supporter tycker var vansinnigt kul.

En lyckad kväll med andra ord :)